Musik - Bob Hund - Folkmusik för folk som inte kan bete sig som folk - Betyg 3 av 5

Bob hund är tillbaka., 8oo år efter senaste alstret "Stenåldern kan börja". Under denna tid har de testat engelska med halvlyckade Bergman Rock, Tomas Öberg och Conny Nimmersjö har haft diverse sidoprojekt (säkert de andra med men om dessa är jag oinvigd) och ett otal genres har fötts och dött ute i världen. Men Bob Hund-världen låter förhållandevis likadant. Allt finns där. Den där lilla science fiction-synten från 50-talet, de sprakande gitarrerna, Öbergs ordvändningar och de knäppa små slingorna. Det som möjligtvis saknas är de där riktiga urladdningarna. Det är lite tyvärr mer nertonat än vad jag kommer ihåg.

Ironiskt nog så tycker jag att det är låtarna som låter minst Bob Hund-knas som är bäst. "Tinnitus i hjärtat" och framför allt "Världens bästa dåliga låt". Den förra är en fin liten poplåt och den senare har en perfekt refräng med genialiska ackord.

Andra roliga spår är "Bli inte som oss. Bli värre!" som låter om nån stelopererad sjökapten försökt göra techno eller funk eller jag vet inte vad. "Grönt ljus" har ett fläskigt krautsväng när trummorna till sist kickar in.
Det enda riktiga bottennappet är funkunket "Fantastiskt". Pratsång, discotakt och hela paketet. Fy.
http://www.myspace.com/bobhundofficial

Musik - Salem Al Fakir - Astronaut Betyg: 2 av 5

Salem Al Fakir släppte 2007 sitt kritikerrosade debutalbum, This Is Who I Am. Då märktes tydliga influenser av en ung Stevie Wonder som yttrade sig i välkomponerade låtar med spännande arrangenamg. Uppföljaren Astronaut är tyvärr en besvikelse. Här finner jag tyvärr inga influenser från Stevie. Influenserna är snarare hämtade från den sämre 70-tals rocken. Exempel på detta är låten:Nows the time.
Astronaut är långsam och ganska händelselös, rent av trist. Detta är hissmusik eller musik som skall lyssnas på när jag har sömnsvårigheter. Dock finns det vissa höjdpunkter på skivan som bjuder in till ett leende. Twelve Fingers är trots sitt teatrala sound en bra låt som tål att lyssnas på, liksom Black Sun Black Moon. Men tyvärr Salem, du har valt fel riktning denna gång.

MySpace * YouTube * Officiell hemsida * Wikipedia

Musik - The Joy Formidable - Betyg: 4 av 5

Allt började med en blick. En intensiv och vädjande blick som stirrade mig rätt i ögonen och krävde min uppmärksamhet. När jag drog igång videon så fastnade jag direkt.



The Joy Formidable spelar intensiv och mestadels glad indierock och kommer ursprungligen från Wales men har flyttat till London. De består av paret Ritzy Bryan (sång och gitarr) och Rhydian Dafydd (sång och bas) och den nytillträdde trummisen Justin Stahley.

Ritzy är en imponerande musiker som både sjunger helt underbart medryckande (och låter lite som Tegan and Sara) och manglar riktigt skönt på gitarren. Rhydian lägger grymma och oväntade basslingor som gör att låtarna blir mer intressanta och helt enkelt bättre.

Deras debutplatta släpptes i början på året (2009) och de är nu på promotionturné i Europa. Hoppas de hamnar i Sthlm snart!

Favoritlåtar: Whirring, The greatest light is the greatest shade och Cradle.

MySpace * YouTube * Officiell hemsida * Köp plattan och t-shirt * Wikipedia

Premiär!

Välkommen till kulturbloggen Brothas!

Här kommer vi recensera all möjlig typ av kultur. Såsom musik, film, teater, mat, TV-spel m.m.

Vi är ett gäng kompisar som länge haft ett "stängt" forum, men nu har vi beslutat oss för att nå ut till övriga svenskar med våra åsikter om kulturella skapelser.